Äntligen juni

Det var april och jag längtade efter maj.

Så kom maj och var maj fast maj gånger tre. Dagarna var så fulla av aktiviteter och arbete och roligt och tråkigt och jobbigt och jag kände att det vore skönt om det blev juni.

Så blev det juni och även om det lugnade ner sig så hade huvudet och kroppen tömts ur och orken klarade inte riktigt att krypa upp över plusstrecket riktigt. Dessutom fortsatte jag göra allt det där som jag gjorde i maj.

Och nu är det fortfarande juni men jag ser att det vänder. Att orken kommer komma tillbaka. Tre dagar till ledighet och jag börjar fundera över vad den ska innehålla.

Läsning, skrivande, familj, vila, trädgård, städning och motion. Det är vad jag längtar efter.

Det ska väl inte vara ouppnåeligt?

April

Vore klart tacksam om april-humöret kunde lämna denna kropp nu.

Maj är lite lugnare.

Tillfredsställelsen

Jag hade glömt känslan. Den där som kommer sig av att allt är i sin ordning. Att man, mitt under rådande kaos, kan organisera och städa så att allt blir rofyllt.

Jag har köpt nya besticklådor. Städat ur, slängt gammalt skräp, sorterat om. Varje smula är borta. 

Nog så. Nu vet jag var jag ska gå när resten är som vanligt rörigt.

Mäh! Igen

Jag vet ju hur det går till.

Känner igen alla tecken. 

Tänker att jag kanske...

Tänker: Nej inte alls.

Och så i någon obevakad sekund så har jag plötsligt hämtat allt som behövs och gjort det. Igen.

Och nu tror ni att det där är inte så mycket. 

Nej. Det tycker aldrig jag heller. Förrän det som är kvar är nytvättat och torkar och krullar upp sig på huvudet och inte ser klokt ut.

Och vill ni veta är det minst fem centimeter. Det är mycket tyngd i ett krulligt hår.

Bytt är bytt

Idag tillhör jag sorten jag var sur på igår.

Käck och glad och trevlig och så produktiv att jag själv nästan svimmar.

Skrivit, sprungit, löst världsproblem, marinerat två sorters kött, tvättat tre maskiner, gjort pannacotta, planerat tilläggshandling, duschat.

Jag har dock inte hamnat på någon topplista än. Men det kommer väl, dagen är ju inte slut.

Det är okej att vara sur och spyfärdig på mig idag. Det hade jag varit.

En annan dag

Jag ser till att alla ljud jag gör blir mjuka. Klockan är 05.30 när jag kommer till köket och där vill jag vara ensam ett tag.

Vinna över bitterheten som egentligen heter avundsjuka och definitivt inte handlar om någon annan än mig själv. 

Idag är en annan dag.

Kom inte nära

Jag är bitter.

Sur på alla glada påskfirare.

Sur på alla motionerare.

Sur på alla som lagar god mat.

Sur på alla som skriver och redigerar sina manus.

Sur på alla som ligger överst på topplistor.

Det var väl det.

Nej förresten.

Jag är sur på alla som påskhandlade idag och köpte med godis.

Det gjorde inte jag.