Lite utläst

När jag läser bra böcker brukar jag tvinga mig att lägga bort dem för att de inte ska ta slut för fort. Vill inte skiljas och vill inte behöva börja på något nytt, sämre.

Den här gången gick inte det. Pernilla Alms debut "Alltid du" var alldeles för mycket bladvändare för det.

När Caroline möter sin gamla ungdomskärlek av en slump händer något. Obehagskänslan sätter in i mig direkt och jag måste veta hur hon tänker bete sig. Och sedan fortsätter det. För varje val hon tar måste jag veta hur hon ska gå vidare utifrån det. Och det är det som gör att boken plötsligt tar slut! Läs den. Punkt.

Innan jag började i den läste jag Varg Gyllanders "Bara betydelsefulla dör" och den var också så där bra. Det märks att Varg har kunskaper om det han skriver. Boken är stillsammare än andra deckare men också mer trovärdig. Läs den också.

Dagens felsägning

"När du skulle sluta med napp så slängde vi dem i... Eller vi slängde dem i en kartong och skickade till tomten."

Puh!

Tror inte hon fattade.

Har glömt...

...eller vad man ska kalla det. Jo, jag har läst och lyssnat lite den senaste tiden.
Viveca Lärn struntade jag i. Jag tänkte på annat när jag lyssnade och sedan började det handla om någon cirkus och någon resa och då försvann allt mitt intresse.
Jag lyssnade på Sofie Sarenbrants bok istället. ( som jag inte kommer ihåg vad den heter)
Jag gillade "Vecka 36", som är föregångare till den men nu var jag inte lika förtjust. Lite för många sammanträffanden för att vara trovärdig. Ändå var den okej. Inget jag kommer minnas i evighet, men underhållande.
Nu läser jag Varg Gyllanders "Bara betydelsefulla dör". Har kommit halvvägs och den är bra. Mer om den när den är klar.
Och så läste jag lite i natt. I den där fina boken jag köpte med mig. Men hrmmm.... Jag får nog börja om från början igen.

Nu är den här

Idag fick jag den fantastiska förmånen att vara med på Pernilla Alms bokrelease. Jag har bubblat. Jag har träffat fantastiska människor. Jag har haft precis sådär hjärtans roligt som jag tänkt.

Nu.

Köper ni boken.

På torsdag kommer den.

Jag har redan bläddrat och vill inget hellre än att börja läsa.

Okej

Nu har jag fått på mig kläder.
Drukit lite bubbel.
Pratat med flera stycken.

Sköter jag mig?

It's me, Ferdinand

För ett litet tag sedan fick jag en inbjudan till en fest. Jag blev så hjärtans glad för den och bestämde utan tvekan att jag ville gå. Jag har fixat och trixat och funderat och pusslat för att få till det, och nu är det dags!

Det var bara några saker jag hade glömt att trixa med.

Typ att jag inte har några kläder.
Typ att jag inte känner någon.
Typ att jag inte kan kallprata.
Typ att jag inte tycker om att bo på nya platser.
Typ.

Men ibland är det där hjärteglada viktigare.

Om jag bara vetat

att kycklingar begår kollektivt självmord efter påsk, då hade jag plockat bort riset lite tidigare.

Nu känns det liksom onödigt!