Jag är i alla fall inte en sådan där mamma som vill bestämma vad mina barn ska ägna sig åt på fritiden. En sådan där som försöker övertala sina barn att göra saker som jag tycker är lätt för att jag vet hur det funkar eller var man ska parkera eller vad någonting av det de ska utföra heter. Sådan är jag inte.
"Vad vill du börja med nu då?", mamman hinner inte riktigt pausa innan hon fortsätter. " Kanske friidrott, eller vill du börja rida? Det har du ju pratat om."
Det hinner inte vara tyst så väldigt många sekunder innan mamman fortsätter. Ingen annan hinner liksom ens börja. "För du ska ju göra något du vill och tycker verkar kul. Ridning gillar du väl?"
"Eller friidrott.", pappan hinner med att lägga sig i.
"Nej. Jag vill börja med judo."
Precis såhär kompakt känns tystnaden innan den bryts av mamman:
"Ja. Eller du kanske vill rida...?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar