Har jag hört

Jag har hört att det finns mammor som säger till sina barn med skarp röst på morgonen att vara snälla mot varandra. Och som redan då påbörjat det där lilla, lilla fröet av ledsenhet som kan följa dem hela dagen.

Som sedan har två barn hängande vid sina armar när det ska lämnas på fritids, varav den ena ser på mammorna i fråga, med blanka ögon och säger att hen är mammasjuk. Varpå mammorna i fråga bygger på det där lilla fröet så det blir mer av en stor, vit böna.

Som sedan får tvinga bort det där barnet med blanka ögon från sig själv och snabbt klampa ut med det andra barnet i fråga för att mammorna inte vill komma för sent till sitt jobb, fast tankarna mal att "egentligen är det kanske inte så farligt att komma fem minuter sent", och den stora, vita bönan har blivit en pingisboll.

De där mammorna, har jag hört, lämnar sedan det andra barnet där det ska bara under dagen och ensam i bilen har pingisbollen blivit en medicinboll och mammorna sväljer undan känslan av att vara de som startat allt genom att ha sådär onödigt skarpa röster. 

Har jag hört.