I alla montrar står människor som, precis som jag, brinner för att läsa eller skriva. Bara det är en häftig känsla.
Det som imponerar mest av allt på mig är hur många böcker det finns. Om allt. Bakom de böckerna finns otroligt mycket arbete. Tid, tankar, känslor och vånda. Och jag kan inte annat än imponeras av hur många som lägger så mycket tid på att göra något som i väldigt få fall leder till att man kan leva på det.
Det finns böcker jag inte alls gillar. Ibland för att de helt enkelt har en historia som inte tilltalar mig, ibland för att jag tycker de är dåligt skrivna. Ändå är jag full av respekt för den som är författare till just den texten. Antagligen har den personen lagt ned all sin kraft för att lyckas få ut det som den drömt om att förmedla.
Jag tillhör också de där som kämpat. Vad som blivit resultatet av det är jag stolt över. Sedan får folk säga vad de vill. Jag har fått göra det jag älskar. Precis som tusentals andra.
Det är en häftig känsla.
Ungerfär så tänker jag också nuförtiden. Skriver gärna något positivt om boken om den tilltalat mig. Men aldrig något negativt. Vem är jag att klanka ner på någon annans verk, tänker jag idag.
SvaraRadera