Det har varit en mycket bra dag med en alldeles ny erfarenhet. I effektivitetens tecken tog jag nämligen med mig datorn när jag lämnat dottern på kalas, och satte mig på ett café för att skriva.
Den där konstiga känslan av att vara malplacerad bland snygga 20-åringar, ersattes snart av en annan. Den att jag var tvungen att låta händerna gå för att inte se alldeles konstig ut. Sådär som jag skulle göra om jag satt med datorn framför mig och bara stirrade rakt ut i luften. (För väldigt många av de där 20-åringarna med lockat hår och gårdagsbabblande rödmålade läppar var väldigt intresserade av en 37-årig kvinna med skrynkliga kläder.)
Så jag skrev. Tänkte inte så mycket på hur det blev utan lät bara fingrarna trycka ned tangenterna i den takt orden kom ur hjärnan. Hur mycket som är användbart återstår att se, men det kändes bra när jag lämnade efter en och en halv timme.
Nu går jag snart och lägger mig. Jag ska ju snart gå upp igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar