För deras skull

Finns det något farligare än att köra bil och parkera på okända ställen? Jag vet redan svaret. Ni behöver inte ens säga det. Jag vet att ni kommer svara nej. För såhär. Först vet man inte var man ska svänga. Eller inte svänga. Då måste man köra långsamt. Fast sedan kommer andra bilar på vägen. Ja, jag vet, knäppt! Då kan man inte köra långsamt. För de kör fortare. Eller vill, i alla fall. Så man måste köra fortare. Så hittar man rätt avfart. Den till parkeringen. Där. Där ska man hitta en som är ledig. Grattis! Man kan, om man har tur, hitta en sådan men då klappar redan hjärtat så hårt att bilen skakar. Alltså kan man knappast parkera bredvid någon. En sådan parkering skulle innebära allvarliga plåtskador på närparkerade bilar. Men. Man gör det ändå. Då är man klar. Tyvärr måste då alla tillbakahållna hjärtslag släppas loss. Så var den dagen gjord. Men. Och här kommer det största menet. Det är värt det. Tusenmiljarder gånger. För skruttarnas skull. Jag säger som storskruttan, jag. "Du kan aldrig förstå hur mycket jag älskar er."