Det hände något

Jag har varit en jäkul på att skriva ned under detta manusskrivande. Först synops. Sedan varje ord som flöt fram. Varje sida som lades till. Varje dag jag plitade ned någon text. Jag hade stenkoll.

När jag klistrat ihop början och slut, började jag om. Läste från början och lade till en hel del, medan annat ströks bort. Hela tiden med stenkoll på var i manuset jag var, hur många sidor det var sammanlagt och hur många jag hade kvar.

Idag hände något. 

Jag börjar närma mig slutet av min första genomläsning. Sedan har jag, i princip, lovat att andra ska få läsa. Jag har ett hum om vilka jag vill ska få tycka till. Men hjälp!

Ska andra verkligen få lov att läsa det som jag fantiserat fram, det som är fyllt av meningsbyggnadsfel, klyschor och fåniga lösningar? Det som, i realiteten, kommer framkalla fniss, inte på grund av humor i texten, utan snarare för att det är larvigt alltihop. 

Nja, jag vet inte jag. 

Man kan ju också lägga ner. Typ.