Jag må vara nördig, galen, fetischist, idiot eller vad ni väljer att kalla mig. Men faktiskt. I morse hade jag en stund hemma ensam. Öppnade manuset, som jag bestämde mig för att vara färdig med i går, och började pilla lite i det. Flyttade något kommatecken, ändrade något ord, lade till lite, drog ifrån lite. Man hinner mycket sånt på tio minuter. Sedan bestämde jag mig för att det var tvunget att vara nog. Så snabbt jag kunde stängde jag ner min icke-anslutna skrivdator, tog med mitt älskade USB-minne (som jag aldrig går hemifrån utan) och satte mig vid den andra datorn. Gick direkt till mailen och skickade iväg det. Testläsarna har nu fått det. Jag har lovat mig själv att inte pilla mer innan de har sagt sitt. Jag kopplar bort.
Sedan åkte jag till jobbet. När jag fick några sekunder över började jag fundera över nästa manus. Det som jag har en vag grundidé för. Som jag behöver skriva synops på och som behöver en mer utvecklad intrig. Jag har inga färdiga namn än och jag behöver nog läsa in mig lite eftersom jag kan ytterst lite om skeppsbyggande under 1600-talet. Vad jag vet (tror jag) är på vilket sätt manuset kommer knytas till det som nu är ute och flyger. Släktskapet är klart. Även miljön och...nej inget mer.
Det bästa är att jag har en idé till. En tredje del som jag också behöver skriva synops till. Som är något mindre utvecklad än den andra, men som också har koppling till både nummer ett och nummer två.
Skönt då att jag inte kommer bli sysslolös.
Så byggs en författarkarriär!
SvaraRadera