Bloggdalas bokcirkel -Överenskommelser

Ja, ni har rätt. Jag har läst den här boken förut. Det var i somras och jag tror mig minnas att det jag skrev var kort och koncist. Ungefär att jag älskade den. Nu har jag läst den igen och jag känner detsamma. Den här gången tänkte jag berätta lite varför.

Först: Överenskommelser av Simona Ahrnstedt utspelar sig i slutet av 1800-talet. Den handlar om Beatrice Löwenström som lever med sin farbror och hans familj. De har tagit hand om henne eftersom hennes föräldrar inte finns i livet längre. I familjen finns en dotter, Sofia, som är bästa vän med Beatrice. Där finns också en son, Edward. Redan i första kapitlet möter Beatrice Seth Hammerstaal och deras intresse för varandra tar fart. Vi får sedan följa kärlekshistoriens med- och motgångar genom hela boken.

Det som överraskade mig första gången jag läste var Simonas sätt att använda språket. Det är målande på ett sätt jag inte förväntat mig av denna genre. Ja, jag var fördomsfull. Jag är glad att jag blev överraskad på det här sättet. Man märker tydligt att det har arbetats med språket och man har lyckats. Det är välskrivet och även om beskrivningarna ibland är något långa, i min smak, läser jag dem och njuter av dem.

Tempot i boken är högt. För mig brukar miljöbeskrivningar vara lika med långsamt tempo, men här stämmer det inte. Det händer saker hela tiden. Ibland är det händelser som får mig att tappa andan av förskräckelse eller förälskelse. Ibland är det tankar som driver framåt. Jag blir inte uttråkad.

Jag kan inte heller bortse från att det är underbart att svepas med i något som ligger rätt långt bort ifrån villa, jobb, barn och middagsdisk. Jag kan glömma för ett tag var jag är. Det är skönt. För några år sedan hade jag nog viftat bort en sådan här bok eftersom den är så tydligt stereotyp i karaktärer och miljöer. Det var inte riktigt okej att gilla sådant. Nu välkomnar jag det med glädje.

Det finns saker jag upptäckte den här gången som jag kanske inte gillar lika mycket. Slutet till exempel. Man hade kunnat skala bort en del av det som händer och beskrivs. För att inte avslöja för er vad som händer kan jag inte skriva mer än så. Men det blev mer som en extra epilog förutom den som redan finns.

Det andra jag inte gillade har jag glömt, fast jag vet att jag tänkte på något när jag precis läst ut den. Eftersom jag redan glömt det var det nog inte så farligt.

Jag kan inte göra annat än att rekommendera den. Åtminstone om man är ute efter lite flykt från diskbänken.