fredag 12 april 2013

Ett sådant där lärarinlägg

Under det senaste året har jag inte gett mina elever mer än en läxa. Den läxan var att titta på en streamad film som handlade om uppfinningar. Vi gjorde det inför en lektion och kunde därför sätta igång och diskutera så fort alla satt på sina platser. De som inte hade möjlighet att se den hemma hade möjlighet en eftermiddag, i skolan. Jag tror det var två av 42 som kom.

Anledningarna till att jag inte har läxor är många. Dels tycker jag att många av de läxor jag delat ut under åren varit rena läx-läxor. De har plockats fram av mig för att vi alltid har läxor. För det mesta har de varit kopplade till det vi gör just då, men inte alltid. Tiden räcker inte till för att både planera bra och utvecklande lektioner och samtidigt planera lika bra och utvecklande läxor. Båda dessa jobb kräver dessutom både för- och efterarbete och då väljer jag hellre att lägga den tiden på det vi gör i skolan.

En annan anledning är att föräldrar har olika lätt/ svårt att stötta sina barn med läxor. Samhället förändras och det man arbetar med i skolan idag är inte detsamma som man arbetade med när elevernas föräldrar gick där. Då kan det vara svårt att veta hur man ska hjälpa till.

Att ha läxa i fostringssyfte, alltså för att eleverna ska få in rutinen på läxa, köper jag inte. Man kan träna ansvarstagande och hur man planerar sin tid på andra sätt. I skolan. Dessutom kan man även träna studieteknik i skolan.

Jag har läst mycket av den knappa forskning som finns om läxor. Den blir inte helt tillförlitlig eftersom det finns så lite men den styrker ändå en del av det jag tänker. Den säger bland annat att för barn upp till åk sex ger inte läxor särskilt mycket bättre resultat.

Jag har diskuterat detta med kollegor och föräldrar. Vissa håller med mig, andra inte. Jag har ändå hållit fast vid mina åsikter. Och tyckt att det känts bra.

Så kom jag på något häromdagen. Jag har glömt att diskutera med eleverna. Deras åsikter har jag tappat bort på vägen. De som jag verkligen borde fråga. Så då gjorde jag det.

Under en halvtimme fick de ta fram fördelar och nackdelar med läxor. Vi diskuterade och lyfte upp det de sa och sedan fick de ta ställning.

INGEN ville vara utan läxor. Alla sa att de ville ha dem. Även de där jag vet att läxor tidigare medfört stora konflikter i hemmet. Däremot berättade de att de ville ha tid på sig. Att man skulle få ha läxor som var olika och tränade just det man behövde hjälp i och att det skulle finnas förståelse om det någon gång var så att man inte haft tid. De lade fram argument som att: "Ibland kanske man måste åka bort." och "När jag har haft träning och kommer hem vid åtta och sedan ska äta, då orkar jag inte."

Det är nu jag behöver tänka om. Jag är lärare och planerar elevernas skolgång men de måste i allra högsta grad vara delaktiga i hur de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Om de nu klarar detta ska jag inte vara den som stoppar på grund av mina åsikter. Nästa vecka blir det läxor!

P.S. Har jag berättat att jag är så otroligt glad över att få arbeta med treor som tar ett fantastiskt stort ansvar för sin egen skolgång?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar