Så kom de hem då.
"Hej mamma! Jag har längtat efter dig" sa hon, gick in på rummet och stängde dörren om sig.
"Maaaaaamma." sa han, satte sig i fåtöljen och beordrade Musses klubbhus på tv:n.
"Hej älskling." sa han, gick ner i källaren och lyssnade på hockey.
Varför stängde jag av datorn?
Ja varför? Och varför sitter jag här när jag kan gå bort till mamma och titta vad muraren säger. Jag menar... Plutos tuggummi säger ju bara SMACK SMACK SMACK.
SvaraRaderaHahaha, det är som när jag stannar hemma med sjuka barn... Det enda jag behövs till är att se till att de dricker, tar medicin och äter nått, i övrigt ser de mig inte...
SvaraRadera*ler* Jahapp... vardagen alltså...
SvaraRaderaDu - fantastisk novell i förra inlägget!! Verkligen! Älskade tonen i det. Ljudet den gav i mitt öra.
SV: Ahhh, en vakenlek? Ingen dum lek alls. Att vara författare.
Ja du, livet förändras....... det gör det hela livet
SvaraRaderaPuss från mamma