Sagan om den lilla tanten

När den lilla tanten ätit sin potatis- och broccolisoppa åkte hon för att handla. Svenska äpplen, kattmat och något gott till kaffet hamnade i korgen. Hon bytte in sin lott mot två nya, för det är så trevligt att ha något att se fram emot.

Väl hemma planterade hon om sina pelargoner, ute hade de blommat klart och snart skulle nattfrosten ta dem om hon inte tog hand om dem ordentligt. 

Det smakade gott med fika efter det.  Hon åt hon två av de mazariner hon köpt. Visserligen hade det nog räckt med en, men hon tyckte allt hon kunde unna sig lite extra nu när hon var ensam.

Sedan lade hon sig och vilade. Eftermiddagsluren var, trots allt, den bästa. När hon vaknade satte hon sig för att läsa lite på telefonen. Hon gillade att hänga med i det tekniska även om andra saker i hennes liv kanske var åt det mer traditionella hållet. Det var då det hände.

Plötsligt hade ungdomarna börjat använda sig av ett nytt tecken, nog trodde hon att det skulle tydas som en smiley men helt säker kunde man inte vara. Vad var det för fel på det gamla sättet? Det där kolonprickarna kom först och sedan följdes av andra delen i ett parentestecken. Nu hade de, ungdomarna alltså, vänt på det. Det såg fortfarande ut som en glad gubbe, men den var vänd åt andra hållet än hon var van.

I den stunden kände hon sig mycket gammal.